ett liv jag valt själv
det känns som att jag har svikit en hel familj. men speciellt min pappa och lillebror. jag har spenderat ganske mycket tid min med lillebror dom senaste två dagarna och jag kan verkligen märka hur mycket han saknar mig och det gör så ont att veta. jag har svikit min egna bror. rakt av. fan alltså. jag vill bara gråta när jag tänker så. en middag i veckan är det allt dom är värda efter allt dom gett mig, en liten middag. jag är hemsk. men nu är det för sent. jag har inget där att göra längre. alla mina saker mitt rum. allt är borta. jag saknar min pappa jättejätte mycket. men kan inte längre göra något åt det.
Kommentarer
Trackback